måndag, november 27, 2006

Idag hade jag bestämt mig för att sluta vara så lat och sur hela tiden, så jag kom till jobbet och morsade på alla och var allmänt glad och trevlig. Livet är ändå en underbart vacker gåva och något man skall ta tillvara på. Det går inte att bara gå runt och tjura och vara bitter hela dagarna, det har aldrig någon vunnit något på.

Cepet kom förbi och behövde hjälp med en grej och jag var mer än glad över att få hjälpa honom. Han frågade om jag behövde en tidkod, men jag skrattade bara och sa att jag kan bjuda på det här, det är ju ändå snart jul. Vid fikarasten så satt vi alla och skojade ihop, jag och min grupp, och jag föreslog att vi skulle julpynta våra skrivbord tillsammans. Vi kunde ha en tävling om vem som fick det mysigast. Alla tyckte det var en jättebra idé. Det var skojigt att få bidra med lite glädje och jag kände mig genast glad och sprallig. Någonting varmt och skönt vimsade kring i min mage liksom. Det tyckte jag var härligt!

Vid lunch så föreslog jag att vi skulle gå till hotellet och äta. Det kostar lite mer än i vanliga fall, men det är mycket godare och livskvalitet kan man väl inte sätta ett pris på, eller kan man det? Vad skall jag med lite extra pengar till om jag istället kan äta gott och ha det trevligt?

På eftermiddagen så bestämde jag mig för att sluta dricka kaffe, istället drack jag varm choklad. Varm choklad är verkligen supergott och man känner sig som en glad liten unge när man dricker det.

På vägen hem köpte jag en Jalla drickyoghurt och satt och mös med på tunnelbanan. En liten söt unge och hennes mamma satte sig mittemot mig. Ungen frågade vad jag hette och sen sa hon att hon hette Lisa. Hon drack en festis och lipade åt mig två gånger. Det var sött.

Dagens lunch - Biff stroganoff - 4 Aztekor av 5.

Dagens bästa - Julpynttävlingen.

torsdag, november 23, 2006

Idag var jag tillbaka på jobbet. Det var helt ok.

På förmiddagen tog jag en kopp kaffe. Sen gick jag och ställde mig vid Adam och frågade vad han gjorde. Han var mycket koncentrerad och sa att han var tvungen att bli klar med en viktig sak, och att jag skulle lämna honom ifred. Jag sa att jag hade tråkigt och frågade om han inte ville med ut på upptäcksfärd till våning fyra. Det är något annat företag som håller till där och jag har alltid varit sugen på att åka dit och titta. Adam sa att han inte hade tid, men jag tjatade och tjatade och sa att jag inte tänkte lämna honom ifred förrän han följde med. Sen stängde jag av hans skärm och tryckte på alla tangenter med båda mina händer.

På våning fyra var det skittråkigt. Så fort jag och Adam gick in genom dörren och jag förklarat att vi bara ville titta runt lite så slängde de ut oss. Vi åkte upp igen och Adam fortsatte att jobba. Lite senare kom Adams chef förbi. Jag frågade Adam om det hade varit kul på våning fyra. Adam väste och rodnade.

Efter lunch så jobbade jag lite. Eftersom jag har varit borta i tre dagar så hade jag några mail som jag var tvungen att svara på. När det var klart så fick jag för mig att tidredovisa lite. Sen hade jag inget att göra och allt kändes tråkigt igen, så jag gick till skrivaren och meckade lite med den. Sen bytte jag toner och så tog jag kopior på mina biceps och klistrade upp på väggen.


Tack förresten för alla förslag på nya "Dagens F-nylle". I väntan på fler förslag så får det bli som det blir.

Dagens Lunch - Kroppkakor. Dom smakade apa. 1 Azteka av 5.

Dagens "kommer ni ihåg?" - Kommer ni ihåg sist ni ringde nån gammal släkting och bara pratade lite med dem? Det gör nog dom.

onsdag, november 22, 2006

Detta är min tredje sjukdag och det börjar bli riktigt tråkigt att inte göra någonting. När man tittar i tevebilagan så verkar det som att det är mycket bra på teve hela tiden, men efter tre dagars efterforskning så har jag kommit fram till att allt är skitdåligt. Dessutom så är ofta tex det Simpsons som man såg vid halv nio samma som sänds halv två på natten sedan, vilket är lurendrejeri. Imorgon skall jag iallafall tillbaka till jobbet.

Jag fick slut på mat också, så idag gick jag till affären och handlade. Jag bestämde mig för att festa till min sista sjukdag lite, så jag köpte rostbiff och potatissallad. De har rostbiff och potatissallad i små portionspaket på min affär. Känns lite som i torsk på Tallinn nu när jag berättar om det. I vilket fall som helst så tappade jag potatissalladsburken på marken så den gick sönder. När jag var på väg att byta ut den mot en hel, så kom en expedit och sa att jag nog fick betala den ändå. Vafan är det här, kunden har väl alltid rätt sa jag, men det höll hon inte med om. Jag blev tvungen att köpa en till sallad och eftersom jag bara hade en hundring med mig så hade jag inte råd med pickles.
Pickles Schmickles.

Eftersom det har startats en hel site bara om utnämningen av F-nyllen, så slutar jag härmed med att utnämna dagens F-nylle. Jag hade ändå tröttnat på det och nu tar jag tacksamt emot förslag på vad jag istället skall ha som återkommande tema tillsammans med dagens lunch. Dagens lunch ruckar jag dock aldrig på. Den är helig.

Hej då.

måndag, november 20, 2006

Idag har jag inte varit på jobbet. Jag har nämligen blivit sjuk och då får man vara hemma och ta det lugnt och titta på teve och ligga under en filt och jämra sig. Det kostar på att leva la dolce vita.

Egentligen är det lite konstigt att jag blivit sjuk, jag äter en enomdan-vitamin varje dag och det borde hålla bacillerna borta, men icke så denna gång.
Det bästa med att vara sjuk är att man slipper träffa folk. Det sämsta med att vara sjuk är att när man blivit frisk och inte träffat folk på typ 4 dagar så beter man sig som en liten nervös fnittrig 13-årig tjej så fort man träffar någon. Så är det för alla.

Jag har fått ett mail som frågat vad jag menar med att folk som är singlar i 30-årsåldern är skumma i huvet och inte vill ha varandra pga detta. Jag skall därför förklara närmare.
Ibland när man var liten och skulle dela upp sig i lag på gymnastiken så fick två personer välja en åt gången av alla de andra till sina lag. De bästa valdes först och sedan de som var ganska bra och de sämsta valdes sist. Likadant är det med förhållanden, man står där och väntar på att bli vald omgiven av en allt sorgligare samling människor. Man ville bli vald av något av de två lagen, och det har nog aldrig hänt att de sista fem som valdes bestämde sig för att starta ett eget lag istället. Likadant är det för de som är singlar nu, de vill inte bilda ett nytt lag med någon av de andra puckona, de vill bli valda till ett befintligt lag.*

Nu kanske ni som läste detta blev ledsna. Detta är bara bra. Ledsna tjejer blir deperata och det gynnar mig. Ledsna killar blir också desperata, vilket missgynnar dem och därför också gynnar mig. Det är alltså en så kallad win-win-situation, jag vinner på två sätt.

Dagens lunch - Tonfisk på burk. Det näst sämsta med att vara sjuk. 1 Azteka av 5.

Dagens F-nylle - Ländin. Han är den enda jag pratat med idag så det får bli han. Ledsen killen.

* Lagen skall här inte ses som liknelser för hetero- och homosexuella förhållanden.

tisdag, november 14, 2006

Vi har fått en ny kaffemaskin på jobbet och som vanligt är tanterna och gubbarna som tokiga över den och pysslar med den som att det vore vår alldeles egna lilla maskot. Den skall tömmas på sump och spillvatten och dessutom så har den en balja som man häller mjölk i som måste diskas, annars luktar det surt i hela fikarummet.

Den där baljan är ganska skabbig, det är som ett liggande litet kylskåp som man fyller med mjölk. Alla är där och häller i mjölk under dagen och jag skulle hellre ställa upp i Fear Factor än dricka den där mjölken som folk kanske hostat eller tappat hår i. Jag använder bara den gamla maskinen, men jag är rätt sne på den nya maskinen och hur glada alla andra verkar vara i den. Igår innan jag gick hem stängde jag av strömmen på den lilla mjölkbaljan, så idag hade all mjölk där i surnat.
Det kommer en dansk servicetekniker dit varje dag för att se till våra kaffemaskiner och idag när han kom så var det värsta kalabaliken över den sura mjölken och han fick diska i en halvtimme för att det skulle bli rent och fräscht i den igen. Adam var framme och försökte hjälpa till av någon anledning. Det hela var rätt komiskt. Där stod jag och njöt av mitt svarta old school kaffe medan dansken diskade och svor på danska. Adam skuttade runt honom med en jävla trasa och försökte hjälpa till och gnugga bort mjölken.

Dagens Lunch - Kycklingsallad - 2 Aztekor av 5.

Dagens F-nylle - Nymodigheter.

måndag, november 13, 2006

I helgen fyllde jag 30 år. Jag hade kalas med familjen och bjöd dem på mat och tårta och vin och skit. Sen så fick jag presenter och de höll massa pinsamma tal om saker och ting man hade velat glömma, och som man faktiskt hade glömt tills de fick den otroligt värdelösa ideén att ta upp det i ett tal. Där rök det sista av självförtroendet, tack morfar.
Det kan tyckas lite patetiskt att ha familjekalas när man fyller 30, men det kändes rätt bra och när de gått hem vid halv tolv så satt jag för mig själv med en liten Whisky och funderade på livet. Jag släckte lampan, tände några ljus och satt och mös ett tag. Sedan gick jag och la mig och fortsatte mina funderingar. Jag kom fram till att jag ändå hade det rätt bra, trots allt.

Mina positiva glada funderingar stördes plötsligt av ett jävla liv från grannen. Detta händer typ en gång i månaden och det är alltid samma sak. Vid två-tre kommer min granne hem och sen är det fullt ös när han har någon sorts efterfest med en massa tjejer som flamsar och har roligt. Efter en halvtimme så sätter han igång och sjunga och spela "Kung av sand" på sin jävla gitarr och 10 minuter senare så dunkar han på en av tjejerna Medieval Styleee. Jag kallar honom Kungen och plötsligt när jag låg där så insåg jag att jag inte alls har det speciellt bra utan är ett riktigt kronhjon egentligen. Faan!


På jobbet idag fortsatte mitt 30-årsfirande och jag åt en stor hamburgertallrik till lunch för att fira mig själv. Ingen hade organiserat någon stor insamling till mig, men min grupp på jobbet överraskade mig vid fikat med en present, och så sjöng de för mig också. Det kändes jobbigt.
Jag såg på presenten att det var en bok, så jag öppnade glatt. "Krogkungens bästa raggknep". Nä, nu jävlar. Fatta hur förnedrande att få en sån bok från en massa 40-åriga lallare. Jag skall faan ge fettot i gruppen en bantningskur när han fyller år nästa gång som hämnd. För att verkligen mosa till mig så sa de sedan att jag kan läsa boken och sedan gå till Gran Garbo och prova knepen, där är det väl vinst varje gång. HAHAHAHAHAHA.....!!!!
Jävligt kul hörru!
Varför tror alla som varit i förhållanden de senaste 20 åren att de är experter på vilka ställen som är lättraggade och hur kan det komma sig att de är helt övertygade om att det bara är att visa upp sig på krogen i fem minuter och sedan är det klappat och klart. Min teori är att de vill tro på det för att de skall känna att de snabbt hittar någon ny om de blir dumpade. Dessutom, varför är halva Sverige tillsammans med ett jävla freak om det nu var så enkelt att hitta någon?
Kan inte ni i parförhållanden förstå att alla som är singlar vid min ålder är skumma i huvet och därför vill vi inte ha varandra. Vi väntar bara på att någon av er skall bli dumpad så kan vi vara där och skrapa ihop resterna.
I vilket fall som helst tänker jag inte läsa den där boken, det skulle vara mindre förnedrande att knata över till grannen och fråga om han kan lära mig spela "Kung av sand" och det lär knappast hända.

Dagens lunch - Födelsedagsburgare - 4 Aztekor av 5.

Dagens F-nylle - Morfar.

onsdag, november 08, 2006

Idag på jobbet hade vi telefonkonferens. En telefonkonferens är som en blandning mellan ett möte och en konferens. Halva gruppen sitter i ett rum och har en högtalartelefon, andra halvan sitter i Göteborg med en annan högtalartelefon. Sedan har man ett möte, fast genom telefonerna. Det blir ofta väldigt stelt och konstigt och ett vanligt möte är mycket bättre. Ibland så finns det inga högtalartelefoner, då kan man använda en vanlig mobiltelefon. Skillnaden mot en vanlig konferens är att man inte får dricka sprit eller dansa på något menlöst stadshotell i någon avkrok av Sverige.

Efter lunch skar jag mig i fingret på ett vasst papper. Det gjorde jätteont men jag härdade ut och gick inte hem förrän halv sex ändå.

Jag är medveten om att Blog Schmog tappat i kvalitet, jag är för glad och uppåt just nu helt enkelt. Dessutom var det ni som tjatade igenom skiten så nu är ni alla tvungna att fortsätta läsa Schmoggen för evigt. Skyll er själva puckon.

Dagens lunch - Kycklinggryta. 2 Aztekor av 5.

Dagens F-nyllen - Alla ni som läser här.

måndag, november 06, 2006

Idag var en lugn dag på jobbet. Vid lunch gick jag ner och tränade och solade lite i vårt källargym. Det var skönt.

På eftermiddagen kom personalchefen. Hon sa att hon ville prata med mig. Jag sa att det gick bra. Vi pratade först lite allmänt och sedan frågade hon hur jag mår egentligen. Jag mår toppen sa jag. Hon sa att jag verkade ledsen och deprimerad och att det fanns hjälp att få. Jag frågade om hon hade knark. Hon blev arg och sa att detta var allvarligt menat. Sen tjatade hon om hur viktigt det är att man trivs och mår bra och yadayada. Jag sa att det enda som gör mig deprimerad är när folk kommer och stör mig, kan jag inte bara få vara ifred. Hon fattade inte piken utan malde på i tio minuter till. Sen tackade hon för ett riktigt bra samtal och så nöp hon mig i kinden och ruskade om hela mitt huvud. SLÄPP skrek jag och slet mig lös. Sen gick hon. Vilket Cepe.

Ni har väl hört om att någon försöker lura av Nordeakunderna deras inloggningsuppgifter genom att skicka mail på dåligt skriven svenska och be om deras inloggningsuppgifter. Idag fick jag ett sådant mail. Det stod så här.

***********************************************
Choo Bren,

Det blev knas med ditt konto och jag slarvade bort det. För att hitta det måste du skicka din kod. Annars ditt konto försvann. Detta är inte skoj kompis. Skicka hemliga koden nu.

Hej då brorsan!

Från Nordeas chef.
:-)
***********************************************

Det är bara att lyfta på hatten och gratulera dem om de får någon kod efter det där.


I vilket fall som helst så har jag idag också forskat lite i GAIS och deras härliga kultur. Förutom att de har Svensk fotbolls skönaste supportergruppsnamn - makrillarna - så står de också för de roligaste ramsorna. Efter storheter som

We got Champagne on ice
För här kommer vårat Gais

har jag nu hittat en ännu skönare julrimsramsa.

GAIS!!!
KEENE!!!
GOALMACHINE!!!

Göteborgare är ju för härliga ändå.

Dagens Lunch - Stekt salt sill med potatis - 3 Aztekor av 5.

Dagens F-nylle - Den som bestämt att "du är vad du äter" skall sändas samtidigt som man äter kebab till middag.

onsdag, november 01, 2006

Idag fortsatte kursen i samma stil som gårdagen. Vi satt och tittade på den tjocka läraren när han pratade om olika processer och andra viktiga saker. Sen fikade vi lite, sen fortsatte vi lyssna och sedan hade vi några grupparbeten. Cheferna skrattar och verkar må mysigt när de får äta bullar och dricka kaffe tillsammans på rasterna. Vi andra står lite för oss själva och småpratar om ingenting. Det är nog kul att vara chef.

Hösten, som är min favoritårstid var bara två veckor i år. Det är så typiskt mig att min favve-årstid bara varar i två veckor medan alla andra årstider pågår månad efter månad. Först var det sommar långt in i Oktober och vips så blev det vinter idag. Pissvinter. Har ni tänkt på att allt låter mysigare när man kopplar ihop det med ordet vinter. Vinterland, vinterparadis, vintersaga och vinterkräksjukan tex.

Resan hem blev ett litet helvete. Jag startade resan på Liljeholmen men det snöande så mycket så tvärbanan till Årstaberg var 20 minuter försenad. Årstaberg är en helt menlös ny pendeltågsstation mitt ute i ingenting. Det är bara broar och motorvägar och så en jävla pendeltågsstation. Och en blomaffär. Tur att det finns en blomaffär iallafall, det är ju prio ett vid en knutpunkt.
Väl framme vid Årstaberg så missade jag tåget med 20 sekunder. Nästa tåg kommer 1749 och jag skall då åka det i fyra stationer till Sundbyberg. Det borde ta 15 minuter. Klockan 2000 är jag hemma, efter att tåget har stått still 500 meter från Sundbyberg station i en och en halv timme.

Allt jag tidigare sagt om SL är lögn. De är inte kassa, de är inte klantiga och inte heller ett gäng sopor. De är Hitler. Ok, idag kom första snön och de kommer väl skylla på det. Hur vore det om de hade lite extra beredskap när första snön väntas komma. Idag satt 100 000 personer stilla i olika pendeltåg i 2 timmar pga att någon hade grävt av en värmekabel så att alla växlar frös. Sånt är inte ok. Vi har 22% arbetslösa i detta land och då skall inte 100 000 personer sitta stilla i olika tåg medan SL felsöker. Om jag bestämde skulle det sitta ett litet team av arbetslösa vid varje växel med facklor och värma växlarna hela vintern. Var tionde meter skulle det stå en arbetslös redo att rensa spåren från löv eller snö och på varenda buss, tåg eller tunnelbana skulle man ha ambullerande mat, dryck och kissvagnar så att folk iallafall slipper svälta ihjäl dränkta i sitt eget urin om man mot all förmodan inte får igång trafiken igen.
Istället för detta har SL prioriterat att skaffa en hel armé av extra spärrvakter som står i sina gula jackor vid varje station lite då och då och glatt frågar efter färdbevis. Det hade inte förvånat mig idag om dörrarna plötsligt öppnats och 20 guljackade SL-vakter stormat in och bötfällt alla för att deras färdbevis var äldre än en timme. Så jobbar SL, och det mina vänner, är inte ok.

Dagens Lunch - Ris och köttwok - 2 Aztekor av 5.

Dagens F-nylle - Kung Bore.