Idag har jag inte varit på mitt jobb. Istället var jag på kurs, och där skall jag vara imorgon och på torsdag också. Kurser är sköna avbrott i vardagen och dessutom får man gratis lunch varje dag, vilket alltid är trevligt. Sen så är det alltid frukostfralla vid nio, kafferast vid halv elva med bullar och så en liten eftermiddagsfika vid tretiden där det serveras kakor och kaffe.

Den här kursen handlar om något som heter ITIL. Jag har inte riktigt fattat vad jag gör där, men det är iallafall en kurs om hur man organiserar IT-organisationen. Alla cheferna är där också på kurs med mig och jag tror inte de fattar heller. Denna kurs räknas som en mjuk kurs, vilket innebär att det är mest flum om projekt och organisationer till skillnad från hårda kurser som handlar om operativsystem eller nätverksprotokoll. Mjuka kurser är ofta bättre eftersom de ofta leds av söta små tjejer. Denna kurs leds tyvärr av en stor tjock skrattande gubbe. Mjuka kurser är ofta ganska innehållslösa, eftersom det inte finns så mycket att lära ut förutom klyschor och enkla tumregler. Därför fyller man upp tiden med menlösa grupparbeten och case-studies. Case-studies är grupparbeten där man låtsas att man bestämmer över ett litet företag som hamnat i klistret. Man skall sedan komma på lösningar tillsammans och casen är vinklade så att de enda lösningar som fungerar är de som kursledaren har bestämt.

Grupparbeten kan vara kul, men när alla ens chefer är med i gruppen så är det inte så roligt. De sitter där och berättar om sina flängda ideér och i vanliga fall hade man sagt rent ut vad man tänkte, att de är fulla av skit, men eftersom de är ens chefer så sitter man tyst och håller med i allt. Förnedrande.
Jag skulle vilja gå kurs i något nyttigt, en kurs i härskarteknik skulle inte vara fel tex. Hur gör man för att förnedra någon på ett möte, eller för att få någon att knipa käft? Vart kan man lära sig sånt?

Dagens Lunch - Gratis - 5 Aztekor av 5.

Dagens F-nylle - Självgode Richard "tänkarmössan" Norling.

Hösten är här. Depressionerna sprider sig i samma takt som dagisförkylningarna på jobbet. Alla går runt bleka, snuviga och småfeta, muttrandes att de hatar hösten och att man kanske skulle flytta till Spanien halva året. Detta är min tid. Plötsligt så håller alla med mig när jag sitter och raljerar över att livet är skit och att vi jobbar i ett av Sveriges menlösaste organisationer. Mörkret hopar sig över deras små ynkliga själar och de kommer krypandes till den härligt negativa sida som stavas självömkan och bitterhet. De hade varit välkomna om jag inte visste att de skulle återvända till sina äckligt glada världar av spelad lycka så fort solen sprider sina första strålar någon gång i April. Medgångsneggon!!

Jag hade lönesamtal idag och det var intressant. På lönesamtal så sitter man och pratar med sin chef för första gången på året och diskuterar hur man skött sig sen sist. Min chef har 43 personer under sig och vet alltså knappt vad jag heter, än mindre vad jag gör. På det sättet så blir lönesamtalet mest ett trevande samtal om ingenting, lite som när man råkar hamna bredvid någons avlägsna syssling på ett bröllop och tvingas prata med den om saker man skiter fullständigt i. Jaha, du har byggt en villa i Jämtland till dig och din familj - Hur är det med elnätet däruppe egentligen - Skandallöst att ni inte får el - Joråsåatt, själv trummar man på nere i fjollträsk sörru - Köpte en cykel i veckan - Varför kan du inte bara hålla käften och låta maten tysta mun.

Det märkligaste med lönesamtal hos oss är att vi inte får prata lön. Istället gör vi en utvärdering efter en mall där ord som effektivitet, kamratskap, ledarförmåga och affärsnytta skall vara styrande. Sedan finns det beskrivningar för hur man skall vara för att få Icke Godkänt, Godkänt eller Väl Godkänt i varje kategori. Meningen är att man skall komma överens om ett betyg och eftersom cheferna inte vet ett skit om oss, så handlar det mest om vem som är vältaligast eller ljuger bäst. Sedan förhandlar chefen och facket om mig och min lön och i december någongång så får jag reda på vad det blev. Jag fick väl godkänt i nästan alla kategorier, vilket känns bra. Verkligen kul att chefen uppskattar det man gör!

Dagens lunch - Dagens GI-rätt - Tokdeffen är igång. 3 Aztekor av 5.

Dagens F-nyllen - Facket. Fuck it.

Eftersom jag har -37 timmar på flexkontot och måste ta mig upp till -10 innan årsskiftet så ställde jag klockan på 0600 imorse. I vanliga fall så ställer jag den på 0700, kliver upp, ställer fram den till 0800 och somnar om. Imorse gick jag upp 0600, ställde om klockan till 0700, somnade om, vaknade 0700, gick upp, ställde om klockan till 0800 och somnade om igen.
Så, jag dök upp på jobbet runt nio i vanlig ordning.

Väl på jobbet så åt jag en apelsin till frukost och började titta igenom mailen. När jag satt där och läste så kom Inger till min plats med glad uppsyn. Inger är en liten tjock gullig gumma som har en enda uppgift på jobbet, hon arrangerar insamlingar. Hon går runt kanske en gång i månaden och frågar om man inte vill vara med och samla in pengar till någon som fyller år, eller som skall sluta. Det behöver inte vara till någon som man känner, utan kan vara till i stort sett vem som helst. Ibland rör det inte ens någon som jobbar på jobbet utan det kan vara nån gammal konsult som försvann innan jag ens började där som kanske fyller 70. Hur mycket skiter inte jag i det.

Några gånger har jag funderat på om Inger verkligen jobbar hos oss. Hon kanske bara kommer dit och blåser oss på pengar. I så fall är jag mer än lycklig att bidra, man skall uppmuntra sådant kreativt tänkande.
I vilket fall som helst så är Inger så rar så jag brukar vara med på en tjuga, man vill ju inte vara otrevlig. Idag var det någon som hette Bengt som insamlingen rörde, han skulle visst gifta sig för tredje gången och Inger tyckte att vi skulle samla ihop till en slottsweekend till de lyckliga tu.

Vafan vafan...!!!

Vi hade kunnat köpt det där djävla slottet som Inger skickar alla till med alla insamlade pengar och idag kände jag att det fick vara nog. Jag tänker inte bidra till att nån gammal gubbe sätter på sin nya fru i ett slott medan jag sitter ensam hemma samma helg över en burk tonfisk och spelar nätpoker.

Jag sa åt Inger att jag inte hade råd, men hon menade att det bara kostar tjugo kronor, det är ju ingenting. Om det inte är någonting så kan väl du betala för mig, sa jag och sen frågade jag vart på kortet hon ville att jag skulle skriva mitt namn. Hon gick därifrån.
Subba!

Dagens Lunch - Tonfisksallad. Lika bra att vänja sig. 1 Azteka av 5.

Dagens F-nylle - Lasse Anrell, jag stötte på honom i centrum idag och han stod och skrek och gormade som värsta cepet. Så beter man sig inte tycker jag.

Blog Schmog har fått en theme-song.

http://www.lifeaftercoffee.com/2006/06/14/my-cubicle-song-lyrics/

Tryck på quicktime-playknappen när låten laddats klart.

Det kunde varit jag som skrivit den låten. Nu gjorde någon annan det medan jag satt och gjorde ingenting.

Vissa av er kanske tror att jag inte gör någonting alls på jobbet. Ni kan inte ha mer fel. Idag till exempel, så råkade jag sänka hela nätverket i 10 minuter. Iallafall så är det vad alla tror.

Det var en vanlig dag och jag tog det lugnt och satt och kollade börskurserna. Jag har inga aktier, men det känns soft att sitta och jämföra lite kurser med varandra. Dessutom har jag oftast inget bättre för mig, så jag har skapat en låtsasportfölj på itaktier.se. Jag ligger -773000 på mitt låtsasbelopp på en miljon, men jag hoppas på en snar vändning.

På eftermiddagen var jag tvungen att logga in på en central programvaruserver och hämta några datafiler, men jag hade ingen behörighet till det. Så, jag gick iväg till en tjej som heter Katrin och hon gav mig behörighet. Jag loggade in och började ftp-a. Att flytta stora filer är rätt nice. Man drar igång en överföring, sen kan den ta typ 10 minuter utan att man behöver göra nånting, men det räknas ändå som att man jobbar. Iallafall tycker jag det.
Efter 20 minuter så slocknade överföringen och lite senare så slutade min aktiesida också fungera. Bingo! tänkte jag, nu kan man sitta och beklaga sig över att ingenting fungerar på det här stället. Adam skrek ut sitt missnöje, han höll visst på att scripta någonting som nu gick förlorat. Verkligen synd!

Min glädje blev dock kortvarig. Katrin kom springandes med 3 nätverkstekniker och min chef i släptåg. Hon frågade vad faan jag pysslar med? Innan jag hann svara frågade min chef vad som hänt och Katrin, "the snitch", skrek ut att hon släppt in mig på programvaruservern och nu hade den gått ner och inga program fungerade. Case closed, execute the motherfucker!
Jag försökte försvara mig men ingen verkade bry sig och snart var ryktet igång att jag hade klantat såpass att hela nätverket gått ner. Adam kom fram till mig, skakade på huvudet, och gick sedan tillbaka till sin plats med en djup suck.

Efter 10 minuter så fungerade allt igen och de hittade felet. Någon grej inne i servern hade gått sönder och det hade inget att göra med mig. Detta spriddes inte ut överhuvudtaget, vilket är ett jävla justitiemord som får Guantanama-basen att framstå som MyLittlePonyLand. Jag funderar på att ställa mig upp på nästa enhetsmöte, och berätta att det inte alls var jag som sänkte nätverket, men jag vet inte om det tjänar någonting till.

Dagens lunch - Bluesburgare med pommes och bluesbearnese - 4 Aztekor av 5. Jag tyckte att jag kunde äta detta eftersom jag ändå tänkte träna idag. Sen sket jag i att träna.

Dagens F-nyllen - Hela mitt jobb.

Idag hände en jobbig grej på vägen till jobbet.
Jag åker ju blå linje först och sedan grön linje så det är superlångt att gå. Dessutom finns ingen skylt vid blå linje, så man vet inte när det gröna tåget kommer. Jag tror att det är för att man inte skall se att det bara är 1 minut kvar och springa som en tok hela vägen och ramla och skada sig. Eller så är det bara så att SL hatar oss på blå linje, det kan vara så också faktiskt.

I vilket fall som helst så är jag alltid först ut ur tunnelbanan på T-centralen och sedan springer jag allt vad jag kan till gröna linjen. Det värsta som finns är att komma dit för sent och inse att man just missat tåget pga att man varit lat. Det bästa som finns är att springa och hinna med tåget precis. Då kan man sitta där och mysa och le mot de som missat tunnelbanan när de kommer uppspringandes från trappan med panik i blicken. Så går det om man är en förlorare. När det händer brukar jag göra V-tecknet mot dem och le mitt gladaste leende.

Imorse så var rulltrappan trasig så jag tog några smidiga ninjaskutt uppför trappan istället. På något märkligt sätt så lyckades jag inte lyfta högra foten tillräckligt högt i mitten av trappan så jag gjorde en redig face-plant och slog dessutom upp knät. Det gjorde cepeont, men smärtan var ingenting mot skammen jag kände när jag låg där och pep medan de andra passagerarna började forsa uppför trappan. Först tänkte jag bara ligga kvar för evigt och svälta ihjäl, men till slut reste jag mig upp och gick vidare.

Stenåldersdieten äger. Man får äta nötter och bär och kött och fisk och fågel. Dessutom får man äta grönsaker också, men vem gör det när man kan äta kött och nötter.

Dagens lunch - 2 bitar kött och en massa jordnötter. 4 Aztekor av 5.

Dagens F-nylle - En geting som anföll mig idag. Är det inte för kallt för dem? Varför kan de inte bara dö?

Idag på tunnelbanan läste jag en rolig sak i nya gratistidningen .SE. Två personliga assistenter hade åkt på finlandskryssning med de två cepena de tog hand om. De hade supit ner sig totalt och slarvat bort sina skyddslingar. Jag tycker det var rätt. Man lever bara en gång och ingen kommer ihåg en fegis.
.SE innehåller dessutom serien GetFuzzy, vilket är ett stort plus till en i övrigt helt värdelös tidning.

På förmiddagen hade jag ett långt tråkigt möte med min nya indianstam. Jag vet inte riktigt vad vi pratade om för jag sov dåligt inatt och var riktigt trött. Någon idiot har bestämt att de skall reparera tågspåret utanför mitt fönster mellan halv två och fem på nätterna. I vilket fall som helst så var jag framme vid tavlan och ritade och pratade vid något tillfälle, men jag vet faktiskt inte riktigt vad jag babblade om.

Vid tretiden höll jag på att sprängas av ilska. Jag bestämde mig nämligen för att tokbanta idag så jag hoppade över lunchen och drack bara en sån där Jalla drickyoghurt. Med peachsmak. Förutom att jag kommer bli smal snabbt som faan så spar jag pengar också. Vid tre så var jag som sagt riktigt irriterad och hade ett sjukt sockerfall, så jag var tvungen att köpa tre snickers och mumsa i mig. Snickers innehåller ju nötter så det måste väl vara bra. Förutom att man blir trött och arg när man inte äter så får man svårt att koncentrera sig, så där satt jag mellan tre och halv sex, förvirrad och arg som ett bi, innan jag äntligen kunde åka hem till en kompis och äta tacos. JallaJalla-dieten var värdelös, imorgon skall jag prova stenåldersdieten istället.

Dagens lunch - 1 Jalla drickyoughurt med peachsmak. 1 Azteka av 5.

Dagens F-nyllen - Alla som jobbar med tågspår på nätter.

Hej hopp

Inatt sov jag hos mina föräldrar och var alltså tvungen att ta tåget till jobbet istället för tunnelbanan. Stockholms pendeltåg är ett skämt, jag stod där på perrongen i 29 minuter och väntade. Det sägs att livet är det som passerar medan man planerar annat. Jag skulle snarare säga att "Livet är det som passerar medan pendeltåget har signalfel i Västerhaninge."

Ibland när jag gnäller på SL på jobbet så opponerar sig någon pajas. Varför kan inte folk låta mig gnälla ifred, varför måste alla vara så jävla positiva och glada hela tiden? Deras favoritargument är alltid att det tex i Indien kan ta en hel dag innan en buss eller ett tåg kommer. Jaha...!! Andra saker som kan hända i Indien är att man blir stenad för att man inte tror att Gud är en elefant med åtta snablar. De har andra problem att lösa därnere helt enkelt. Dessutom får man skylla sig själv om man tror att lokaltrafiken skall fungera bra i ett land där man ser på kossan som ett gudomligt väsen.

Idag är det fredagen den trettonde. Alla på jobbet har gått runt och gnällt och skojat om att de är rädda för att något skall hända dem idag. Det är alltid roligt när andra är oroliga för att de skall råka illa ut, på det sättet gillar jag denna dag. Min favoritdag är dock kanelbullens dag som vi firade på jobbet för två veckor sedan. Då fick vi kanelbullar trots att det inte var fredag. Det var jättegott kommer jag ihåg.

Jag har klippt mig idag också. Det kostar 500 kr men man får en grymt skön huvudmassage och trots att hon är rätt ful så är jag i stort sett kär i min frisörska pga den där massagen. Klippningen blir inte speciellt bra heller, så man kan nog säga att jag går dit för massagens skull, för kroppslig njutning helt enkelt. Det är nästan som att gå till ett prosti, det kostar 500 spänn, hon är ful och det tar typ 40 minuter och sen kliar det som faan tills man duschar.



Här är förresten en bild på mig, Adam och Cepet. Cepet är den solbrände fjanten i mitten och Adam är den fule jäveln som räcker upp handen.
















Dagens lunch - Pasta med kött. 2 Aztekor av 5.

Dagens F-nylle - Jason. Kom och hata.

Idag bestämde jag mig för att starta Blog Schmog igen.
När jag valde att sluta bloggen så var jag en glad kille. Bloggen lever lite på att jag är full av bitterhet. Förra veckan var en bra vecka, därför kändes Blog Schmog menlös. I helgen söp jag bort min jacka, så nu är jag återigen bitter och därmed också rätt sugen på att skriva igen. Dessutom var jag nyss på gymmet och ställde mig på vågen.
Jag ställer mig alltså i ledet bakom Robinsson-Robban och riskerar därmed att förlora all självrespekt. Kanske kommer jag lägga upp en bild på mig själv när jag målat mig blå också. Å andra sidan tror jag Blog Schmog blir bra om jag saknar självrespekt. Det är alltså en win-win situation.
Win-win-situation är ett uttryck jag hörde idag på jobbet.

Jag var på möte med Cepet. Han skall vara min projektledare i något integrationsprojekt och han hade kallat till uppstartsmöte. Alla projektledare och chefer är fulla av klyschor, men Cepet är något av The Grandmaster på skiten. Idag fick jag höra hela batteriet och jag blev så trött på honom så jag satt bara och hoppades på att en helikopter skulle krascha genom fönstret Al-Quaida-stylee. Tyckte ni det skämtet var osmakligt så kan ni läsa Dilbert.

I vilket fall som helst så var det han och två andra projektledare som satt längst fram vid tavlan. Vi andra 7 satt som i skolan och tittade på de tre. Cepet sa att han hade kallat till detta uppstartsmöte för att han ville att "alla skulle upp på banan". Sen så babblade han på om olika tekniker och så sa han att vi skulle blanda Microsoft och Oracle för att "inte lägga alla ägg i samma korg". Var skall man lägga dem då, på banan?. Sen babblade han på och så skulle han presentera vilka han och de andra tre var. De var projektledarna och delprojektledarna. Nähä.

Så sa han att "ett projekt behöver inte bara hövdingar, det behöver indianer också, och det är där ni kommer in i bilden."

Jag är ingen jävla indian ditt solbrända hövdingarsle.

Dagens Lunch - Grekisk pannbiff med oliver och skit. 3 Aztekor av 5.

Dagens F-nylle - Cepet.

Idag bestämde jag mig för att avsluta Blog Schmog.

Jag har alltid tyckt det är patetiskt med idrottsmän som inte slutar trots att det är helt uppenbart att de är på väg utför. Jag har också alltid tyckt att andra som är på väg utför borde sluta. Ärligt talat, titta tex på Mona Sahlin, Gudrun Schyman, Robinsson-robban, Zlatan och Linda Rosing och säg mig sedan om det inte är sorgligt med folk som desperat klamrar sig fast vid sin allt mer tragiska karriär, trots att de skulle göra både sig själva och världen en stor tjänst om de bara la ner.

Blog Schmog kommer inte gå deras öde till mötes. Blog Schmog slutar nu.

Igår sket jag i att gå till jobbet helt.

Idag när jag kom till jobbet så frågade ingen vart jag hade varit eller om jag hade varit sjuk eller så. Det känns bra, jag kommer kunna utnyttja detta mera. Glad av att ingen verkar bry sig om mig så bokade jag in mig själv på ett möte hela eftermiddagen, så efter lunch gick jag hem. Jag tänkte att jag lika gärna kunde ha möte hemma som på jobbet.

Dagens lunch - Kycklingsallad - 2 GI-bullar av 5.

Dagens F-nylle - Moder Theresa. Jag såg på Bullshit på teve igår och enligt dem var hon värsta monstret.

Så, nu kommer jag till helvetet ihop med Glenne, jag för att ha vanhelgat ett helgon, han för att ha stulit en Baptistkaka. Undrar vem som kommer vara topdog därnere av oss två?

Det är nu söndag och imorgon börjar ännu en vecka i menlöshetens tecken. Skönt.

Dagens lunch - Nån Thailändsk wok. Mee Sukke Sukke hette den tror jag. 3 Aztekor av 5.

Dagens F-nylle - Landinhos golv.