Idag när jag satt och surfa kom Adam och sa att han behövde hjälp. Jag sa att jag gärna skulle hjälpa honom, men att jag inte hade tid. Han sa argt att han sett hur jag suttit och surfat i två timmar i sträck. Det är sant, sa jag, och just därför har jag jättebråttom att bli klar med en grej nu och hinner inte hjälpa dig. Sen gick jag till förrådet och hämtade 8 pärmar som jag sedan ställde på bänken mellan oss. Nu kan inte Adam se min skärm längre.

På eftermiddagen hade vi möte med den söta projektledaren igen. Innan mötet drog jag ut Adams nätverkssladd, sen gick jag till mötet. Projektledaren frågade om jag gjort mina två uppgifter som jag fått tilldelade. Jag hade glömt dem helt.
- Jag trodde du skojade?
Det blev tyst i möteslokalen och hon såg jättearg ut. Sedan fick jag be om förlåtelse och lovade att göra dem till nästa gång. Det kändes som att få skäll av fröken när man gick på dagis. Hemskt! En bra sak är iallafall att jag nog slipper uppgifter i fortsättningen.

När jag kom tillbaka till min plats så irrade Adam runt och frågade folk om de hade problem med sitt Internet de också eller om det bara var han. Det var roligt att se paniken i Adams ögon när han inte fick jobba hela hela tiden. Till slut hittade han problemet och när vi fikade beklagade han sig och pep om att det var fel på folk här som förstör för sina kollegor. Jag antydde att han gjort det själv för att slippa jobba. Alla skrattade. Det var härligt.

Dagens lunch - Smörstekt smörgåsanka. Hälften smörgås, hälften anka. 5 Aztekor av 5.

Dagens Grishuvud - Gårdagens.