Paraplyn är en jävligt överskattad grej. Nu tänker ni att jag har fel och att paraplyn är ju visst bra ju. Det är ni som har fel och jag som har rätt.Tänk efter, när använde ni ett paraply senast?
Tänk sedan på hur många paraplyn ni äger, eller tänk istället på hur många paraplyn det finns jämfört med hur sällan de används. Det fnns nog ingen annan produkt som används så lite i förhållande till hur många exemplar det finns, som just paraplyn.
Alla paraplyn jag känner till bara står där i en korg vid dörren eller ligger på nån hatthylla och skräpar och samlar damm, och de få gånger de kan komma till användning så har man dem inte med sig. Under hela mitt liv har jag kanske blivit riktigt blöt på grund av regn 20 ggr, och det hade inte varit värt att släpa runt på ett jävla paraply jämt bara för att slippa dessa 20 ggr.
En annan dålig sak med paraplyn är att de går sönder om det blåser mycket, och just blåst är rätt vanligt i samband med regn. Dessutom är de livsfarliga med sina vassa piggar.
Folk pratar om att förbjuda kamphundar, jag skulle vilja ha ett paraply-förbud värt namnet så man slipper få ögonen utpetade av någon liten gumma som dold under sitt eget paraply forsar fram i regnet helt ovetandes om den livsfara hon utsätter oss paraply-lösa för. Det enda försvaret mot paraplyn är paradoxalt nog ett eget paraply. Paraplyts enda livsberättigande är nog egentligen som försvar mot andra paraplyn. Det liknar mer nån sorts tvistad kapprustning än ett regnskydd. När jag berättade om dessa tankar för lilltroll så sa hon att jag inte vet vad jag pratar om för jag har inte långt hår som krullar sig när det blir blött.kom-i-form-med-schmoggen
Igår var jag och lilltroll ute och gick i snabb takt. Just gång skall visst vara det bästa sättet att bränna fett, något jag iofs starkt betvivlar. Det som istället gör att jag gillar gång är att det är slappt och skönt, mer som en promenad än som ett träningspass. Vi gick till Odenplan och virrade runt lite bland olika gator innan vi gick hem igen. Sen åt vi nyttig kycklinggryta. Gång blir visst jobbigare om man har stavar med sig när man går, men det ser så löjligt ut så det tänker jag inte ha. Tyvärr glömde jag väga mig efter mitt gångpass, men jag kände mig rejält lättare iallafall så det är ingen tvekan om att jag är på rätt väg.
2 kommentarer:
Lilltroll tar ordet!
Vem klagar mest när det regnar tror ni? Förra gången det öste ner stod Tvättis o huttrade inträngd i busskuren tidigt på morgonen tillsammans med massa andra dårar som vägrar använda papaply -för att åka en station till t-banan!!!
Bussen var försenad 20 minuter så han blev både blå, försenad och arg. Detta har inte bara fött allt hat mot paraplybärande människor detta förstörde både den dagen för oss och några till. Och allt detta trots att han inte har långt hår som krullar sig i regn, då hade jag åtminstone kanske kunnat relatera till ilskan.
På vår hatthylla i hallen finns en praktisk lysorange regnponcho som jag köpte på grönalund när det spöade i backen. Jag köpte en lysorange till mig och en lysgrön till min kompis - som tröst till henne.
Vi var på konsert med Soundtracks of our lives och mitt i allt blev konserten abrupt avbruten. Jag satt i baren o softade o drack drinkar då alla andra trängdes framför scen. Det är så man gör på konsert när man blir äldre. Man slutar hoppa, skrika och trängas och bli förbannad på alla gaphalsar som står framför och är 3 huvuden längre. Man njuter av musiken i baren.
Helt plötsligt kom några dårar springande och skrek att lokalen skulle utrymmas o i samma veva blev jag bjuden på efterfest istället. Jag tyckte jag kände igen killarna, men vid närmare eftertanke så trodde jag bara att dom liknade några.
Synd att jag inte då visste att det va självaste Soundtrack som bjöd in mig. Hade jag tittat på konserten istället för att mysa till musiken i baren kanske jag känt igen dom, men hur ofta blir det utrymning?
Min kompis hade förstås blivit överlycklig att partaja med bandet, men blev istället ännu mer olycklig när jag berättade det. Det blev liksom ytterligare salt i hennes sår.
Istället hamnade vi i regnet o min kompis nästan grät för att konserten hon sett fram emot så länge ställdes in. Det var då jag gjorde min fantastiska insats. Köpte regnponchona.
Så nästa gång ( typ ikväll när det regnar) ni ser en galning på stadion som lyser upp hela djurgårdsklacken i regnet så vet ni vem han är.
Han kommer se ut som en kombination av en självlysande nunna och en operationsläkare. Men det är bara min lilla hypokondriska regnrädda Tvättis som inte tål några droppar från himlen. Det är kanske därifrån hans knöl i sidan kommer också.
Är det förresten någon som vet om regn eller hat mot paraplyer kan utveckla knölar?
Regnponchos är allafall både fina och praktiska och sticker inte ut ögonen på folk!
Det finns inget dåligt väder, det finns bara dåliga kläder.
Kurr Kurr
Lill-Troll kommenterar "kom-i-form"
Det kanske kommer som en överraskning, men tyvärr räcker det inte med EN promenad för att krympa kilona på vågen.
Det är ett ständigt återkommande måste, flera gånger i veckan, för att det ska bli synligt resultat.
Skicka en kommentar