fredag, maj 25, 2007

Tiggare

Ni vet hur det fungerar. Man sitter där på tunnelbanan med en Metro i näven och har det lite småmysigt. Så stormar det in en zigenartant med dragspel och drar igång nån gammal melodi från 1800-kallt medan hennes tandlösa leende sjunger hiskeligt fula ord med väsande röst. Efter 2-3 minuters plåga kommer hennes kamrat, en lika zigensk herre i luffardräkt, och samlar ihop pengar. Sen drar de vidare genom vagnen. Till synes ett skönt gäng och man kan inte låta bli att dra paralleller till Astrid Lindgrens mustiga berättelser om luffaren rasmus.

Det finns de som hatar tiggare, de som tycker att de är smutsiga kryp som inte borde få springa runt i tunnelbanesystemet och be om våra pengar. Vi betalar ju för faan skatt, eller hur!?

Själv har jag lärt mig att älska de små liven. De förgyller min dag och varje gång jag stötet på en tiggare så njuter jag till fullo av att artigt titta dem i ögonen medan jag säger att -Nej, av mig får du inga pengar.

Det ni som hatar tiggare inte har förstått är ju att det inte handlar om riktiga tiggare. Det fattar väl vem som helst att det inte finns fattiga personer i Sverige, världens bästa land. Vi kan dessutom direkt glömma att folk reser hit från andra länder för att tigga. Sånt är bara nys och det vet vi nog alla om. De som kommer hit gör det för att de har det svårt, de kanske kommer från krig eller ännu värre förhållanden och det enda de vill är att jobba och betala skatt. Tiggare, tillåt mig småle.

Nä, de som ni tror är tiggare är istället något helt annat, de är moralhöjare vid Rikstiggeriverket, en hemlig del av skatteverket. De är alltså av staten anställda personer vars enda syfte är att visa dig, herr eller fru svenne-banan, att du inte har det så jävla illa ändå, att ditt liv inte suger balle bara för att du torkar gamlingars rumpor eller för att din fru har lämnat dig för en 25 år yngre player med hår på bröstet och bögfrisyr. Och visst fungerar det, visst känner du dig ändå rätt lyckad när de står där i sina lufsiga kläder och ber om pengar. Men nästa gång de går förbi, titta då i linningen på deras kalsonger, så skall du se att de har vanliga landstingskalsonger på sig, som vilken socialarbetare som helst.

Så nu vet du det.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Bli bitter igen. Det här funkar inte

Anonym sa...

Jag tar ordet!

Tiggare är bra så länge dom inte är för många.

Varje gång man känner sig illa till mods eller mår piss av någon anledning är det skitbra att kunna lägga en guldpeng i tiggarens mössa.

Då känner man sig genast så himla mycket bättre. Fan vilken bra människa jag är!

Jag älskar tiggare, dom får mig att må så himla mycket bättre!

Tack för ordet.
Kurr kurr

Jens sa...

Typiskt landstinget. Avskaffa skiten omedelbart! Det är exakt samma historia som med a-lagarna. När jag hade kioskverksamheten på Karlaplan fanns det en alkis som hette Kalix som dök upp mer eller mindre frekvent. Han pantade sin rakapparat hos mig för att låna pengar till Explorer från bolaget. Ibland köpte han Kir. När han inte kunde panta nåt hos mig och var pank så snattade han hårspray på ICA och drack det. I varje fall var det det jag lurades att tro. När jag senare av en händelse stötte på han i Sandviken välrakad och välklädd avslöjade han allt. En felbeslut som enhetschef på psykiatrin i Västerbotten hade gjort att han hastigt blev tvungen att omplaceras. Det vanligaste är att man då får jobba som alkis/uteliggare i någon storstad innan en ny placering blir aktuell. Idag är han tydligen socionom på ungdomspsykiatriska mottagningen i Sandviken. Kalix bad om ursäkt för alla lögner och envisades om att det var för mitt eget bästa. Någon form av avskräckningsmetod eller liknande babblade han om. Han berättade oxå att det kunde varit värre. Har man riktig otur som Landstingstjänsteman blir man omplacera till bajare och måste gå på Söderstadion i två års tid.

För övrigt: Till anonym, skriv inga kommentarer. Det funkar inte.

Anonym sa...

Jag vill bara säga på en gång, eftersom jag blev anklagad en gång för länge sen på det första fontenforumet, att jag INTE är "anonym" även om jag håller med till hälften av vad denne säger.

Anonym sa...

Ger man pengar till en tiggare pga omtanke så borde man snarare må dåligt än bra efteråt. Jag menar, vad kan din lilla krona göra för nytta till denne arma stackare? Ta istället med honom/henne hem, erbjud en plats på soffan ett par nätter, hjälp till med stödsamtal och bidra ekonomiskt till ett eget boende (gå i borgen för ett lån). Då kan du känna man känna sig bättre efteråt.

Anonym sa...

cepe mening på slutet men ni fattar nog

Anonym sa...

Käre P-Landin...

Har du någon gång sett en krona i guld? Det handlar om tiokronor vännen...

Sen ger jag inte tiggare pengar för omtankens skull, utan för att jag är egoist och själv vill känna mig bra.

Dessutom kan jag tala om för dig att jag både bjudit uteliggare på t-röd och haft stödsamtal. Allt för att de inte ska orka så länge.

Med fler som tänker som jag kanske vi blir av med slöddret från gatan också!

Kurr Kurr